På Laterna Magica, ett charmigt bokgalleri i Helsingfors, samlades poesiälskare för ett program om Edith Södergran och Gunnar Ekelöf den 10 oktober 2025.
På programmet: glimtar ur de båda diktarnas liv och poetiska världar samt läsning av deras dikter på svenska, finlandssvenska, kurdiska och finska.


Södergrans Vierge moderne framfördes, samt dikter ur Diwan över fursten av Emgion, om den av Ekelöf framdiktade kurdiska fursten. Slående är likheterna mellan det söndrade Karelen och det utspridda, icke erkända Kurdistan.
Under kvällen gavs även liten berättelse om Ekelöfs, Diktonius och Lindes vallfärd 1938 till Södergrans Raivola där de träffade Ediths åldrade mamma Helena Södergran. Besöket ägde rum bara månader innan andra världskrigets utbrott med katastrofala följder för den södergranska miljön och hela karelska näset. Idag finns ingenting kvar av Södergrans hus och trädgård eller den ryska träkyrkan med sina lökkupoler. Ebbe Linde hade kommit cyklande från Åbo, och i Raivola tog han den ikoniska bilden av Diktonius, Ekelöf och Helena Södergran framför Ediths barndomshem. Ekelöf iakttog vid besöket hur mycket i miljön som stämde överens med Södergrans dikter: huset, träden i sluttningen ner mot sjön, hallonbuskarna.

ur Södergrans sista diktsamling Landet som icke är

 Hemkomst

 Min barndoms träd står jublande kring mig:

                                                                  O människa!

Och gräset hälsar mig åter ur främ-

                                                                  mande land.

 Mitt huvud jag lutar i gräset, nu äntligen       

                                                                   hemma.

Nu vänder jag ryggen åt allting som ligger

                                                                    bakom mig:

mina enda kamrater blir skogen och stranden

                                                                    och sjön.

Nu dricker jag visdom ur granarnas saft-

                                                                    fyllda krona,

nu dricker jag sanning ur björkens för-

                                                                     torkade stam,

nu dricker jag makt yr det minsta och spä-

                                                                     daste grässtrå:

en väldig beskyddare räcker mig nådigt sin hand.

(oktober 2022)

Karin Levander läste under kvällen ur Färjesång (1941) där Ekelöf anspelar på Södergrans dikt Månens hemlighet i diktsamlingen Septemberlyran (1918)  

                                                                                                                  ”…lik skola ligga bland alarna på                

                                                                                                                          en underskön strand…”

Jag ser en förklädd prinsessa i fönstret.

Hon stöder sin hand mot det murknade brädet.

Hon lyssnar till skotten i natten.

Hon väntar sin timme i natten,

timmen då allt ska avgöras,

den som hon älskar mest.

Jag ser en förtrollad prins på stranden.

Nu först har han kommit.

Nu först är han verklig:

Det skymtar en månvävd silverlinning

fram vid hans hals.

Okränkbara

är livets innersta heliga gnista,

som ingen annan någonsin utsläckt,

som ingen beträtt.

Okränkta vilar i dem

trädgården, kyrkan och sjön

på månhavets botten.

död är du levande,

levande är du

död.

Ekelöf väver egna önskningar och sitt försentkommande kring Södergrans skildring av månljuset och väntan, som för hennes del innebar en brutal verklighet av strider mellan vita och röda under inbördeskriget vars front och krigsskådeplats drog fram  rakt genom Raivola.

Kvällen på Laterna Magica avslutades med mingel, samtal och hallondricka – till Södergrans ära.  Även på svenska ambassaden bjöds arrangörerna på ett glas och rundvandring som avslutning.

Gunnar Ekelöf-sällskapet och Edith Södergran-sällskapet stod för programmet som genomfördes med stöd av Kulturfonden för Sverige och Finland.

Ännu ett program planeras i Stockholm under 2026.